Jag fick en
jävla uppläxning igår av 2 grabbar som jag känner ganska väl, som jag tyckt bra om innan. Det första dem säger när dem sätter sig bredvid oss är att jag inte borde säga vad jag tycker & tänker. Nähe, det tycker ni!? men jag är den jag är. Jag uppskattar om någon gör det till mig och jag är alltid trevlig, snäll och behandlar folk väl tills dem gått över gränsen. Men dem tyckte ju tydligen att jag kunde gå fram till vem som helst & säga "fan, vad du har slapp röv". Om jag sagt det på fyllan, skojjat, menat det eller ej, då får väll personen i sig säga ifrån att hörre du det där sårade mig, eller vafan som. Det är väll inte upp till mig att läsa andras tankar om jag inte förstår att jag gått över deras gräns. Hur ska jag kunna veta var deras gräns är om dem inte säger ifrån. Jag tycker iaf att det är upp till var och en att säga ifrån om et inte är ok, för annars blir dem ju nertrampade av hur många som helst.
Jag vet att jag sårat massor av människor, jag har oxå fått sota för det, men jag har oxå gett många en tankeställare.
Jag förstår iaf inte hur man kan sitta & säga
"jag gillar dig, har inget ont att säga om dig, det är inget dåligt jag vill säga om dig. Du borde hålla vad du tycker inom dig, för folk gilar inte dig. Du menar alltså att du vill få folk att må dåligt, för det gör dem."Jag är rak & ärlig, jag är faktiskt uppväxt såhär, sanningen svider eller hur? Jag accepterar och blir väldigt stolt över dem som är det mot mig oxå.
Ps. jag har oxå en gräns, tro inte att min är osynlig bara för det.Ds.Johanna, jag tänker på dig, jag försöker sätta mig in i din sits uppe i Sthlm. Jag saknar verkligen dig jättemycket och det var helt underbart att du svarade när jag ringde i natt. Du & dina ord betyder jättemycket för mig<3
Hej då!
